Felaktig bedömning
Tävlingen i Eskilstuna för några veckor sedan kan man förklara med ett ord: besvikelse. Jag var inte besviken på mig själv. Jag var inte besviken på Sparkling. Jag var besviken på dressyr - på denna bedömningssport där vissa domare är inkompetenta att dömma. Det värsta jag vet är fördomar och förutfattade meningar. Det vet ju ni som följt mig sedan fjordhäst tiden med Roxelina. Aldrig hade jag trott att de "långbenta" hästarna också kunde bli fruktansvärt nerbedömda. För det har inte hänt mig förrän nu.
Under ett flertal tävlingar har en specifik domare dömt ner mig och Sparkling där det har skilt uppåt 10% mellan denne och de andra två domarna i klassen. Det är tragiskt att detta försegår på en stor tävling där landslagsryttare deltar för då vill man tro att man blir rättvist bedömd. Men rider man princip utan större fel i en FEI Prix S:t Georges så ska man inte få 57% - då är domaren inte objektiv längre. Jag kände mig felaktigt bedömd.
När jag tävlade med Roxelina var jag tvungen att välja tävlingar efter vilka domare som dömde. Jag var bara ett barn och fick handskas med fördomar, förutfattade meningar och hat. Jag grät grät och grät och förstod inte varför alla inte kunde se hur fantastisk min fjording var. Allt jag önskade var att de kunde se henne genom mina ögon.
Nu är jag här: sju Svenska Mästerskap och ett SM guld senare och det känns som jag har vridit tillbaka tiden till när jag precis började lära känna denna bedömningsports nackdelar. Även fast jag år tvåtusensexton tävlar en långbent dressyrhäst som är finare än vad jag vågat drömma om, stöter jag ännu en gång på detta problem. Denna gång är det inte på grund av hästens ras, exteriör eller gångarter. Anledningen bakom denna bedömning är fortfarande oklar.
Roxi var inte den mest opimala dressyrhästen men eftersom jag trodde på oss så hemskt mycket och hon gjorde allt för mig så blev vi "Ekipaget som trotsade alla fördomar" och tävlade mot SM-ponnys på nationell nivå mot alla odds. Varje ekipage utveckling är det väsentliga & att göra det mesta möjliga av varje tillfälle och individ. Alla ryttare och hästar har inte förutsättningar för OS-nivå. Det är orättvist av oss att ställa krav på hästen som är över dess egen förmåga. I dressyr skall momenten utföras så likt idelatet i "regelboken" som möjligt för att få höga poäng. Den talar om hur hästen ska röra sig och hur varje rörlese ska se ut. Vore det inte bättre om man kunde anpassa bedömningen efter hästen än att anpassa hästarna till bedömningen? Eller kommer det alltid krävas ett Totilas för att vinna?
En sak är säker: jag kommer aldrig åka till en tävling där denna domare dömmer för jag vet att jag kommer få en felaktig bedömning. Det är inte värt det när jag har kunskap om att personen redan vet vad hon ska ge oss innan vi ens kommit in på tävlingbanan. En del domare borde granskas och gå om sin utbildning, för ibland undrar jag om något måste ha gått snett på vägen.
Kommentarer
Postat av: Stina
Tråkig inställning tycker jag.... med Roxi förstår man, men vad menar du att hon skulle ha för fördomar
mot Sparkling? Att kalla domare för "inkompetenta" blir ju pinsamt. Har själv fått 48% på en tävling en gång av en domare när jag annars ligger ca 10% högre, då blev jag sur, kallade domaren snål men inkompetent? Då skulle den aldrig få sitta och döma i en St Georg, Victoria... Lätt att kolla upp vilken domare du menar också vilket gör det värre. Försök istället se vad domaren menar och träna vidare! Och absolut - man behöver inte hålla med, men när du kallar den inkompetent... kämpa på! Menar inget illa men blev faktiskt provocerad av ditt inlägg.
Trackback
