Victorias.blogg.se

Idag tränade jag och Braven för Jeanna Högberg. Vi kom till Segersta vid 16, träningen började 16.30 så då hade jag gott om tid att göra iordning och rida fram. Träningen började med att Jeanna red Braven, det var första gången hon gjorde det så det var väldigt roligt att se. Hon red och berättade samtidigt vad hon gjorde och hur jag ska lösa vissa situationer. Det var mycket fokus på att han skulle vara framme för skänkeln, eftersom han vanligtvis är ganska lat. Efter ett tag blev han ruskigt fin! När jag satt mig upp igen så kände jag verkligen hur framme han var, det fanns inget spår av bakåt-tänk där inte. 

 

Fick många fina kommentarer från Jeanna. Alltid roligt att få beröm och att någon tycker ens häst är fin och rolig att rida. 

Imorgon bär det av till Nordhalland och Lag-SM med bästa laget. Ser verkligen fram emot den här tävlingen då den är på Elit nivå, det är lagtävling, Jeanna kommer och coachar och det är ett Svenskt Mästerskap. På kvällen imorgon blir det invigning, vilket ska bli roligt. Nu är jag riktigt taggad på årets sista dressyr tävling!

 

  

Ni var lite dåliga på att gissa vilken häst det var jag träffa när jag var nere på SM. Men jag gav er faktiskt inga ledtrådar så det kanske inte var så konstigt. Hur som helst, den hästen var Akeem Foldager. Kändes coolt att få klappa en av världens bästa hästar i sin åldersklass. Vill inte ens tänka på hur mycket han skulle kosta.. haha. Fruktansvärt fin var han! 

 

Min bloggning har varit lite si sådär på de två senaste månanderna men nu känner jag mig lite mer motiverad. Det finns stunder där jag seriöst funderar på att sluta blogga och bara lägga all min energi på ridningen och skolan men var ska jag då skriva ut mina tankar och känslor? En blogg är ju pefekt för det. Sen så finns ni här också, ni motiverar mig och stärker mig, det är jag otroligt tacksam över. För när jag började blogga för några år sedan så fick jag mycket skit, men nu är alla haters borta och ni som innerligt bryr sig om mig, vill peppa mig och vill följa mig är kvar. Tack för det.

 

Jag har jag förökt återhämta mig efter jag sålde Roxelina. Hon var en del av mitt liv så länge och nu är hon inte det längre. Jag har haft svårt att hantera detta. Jag älskar henne och saknar henne något enormt. Beslutet att sälja henne var det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Hon är hos en UNDERBAR familj som älskar henne och jag är så tacksam över det. Hon kunde inte fått ett bättre hem. 

Jag tänker ofta tillbaka på vår tid tillsammans och jag börjar inse vilken grymt häst jag hade. Vi kvalade nationellt med stor marginal och vi var det första fjordhäst-ekipaget i Sverige som ridit Nationell dressyr. Vem hade kunnat tro det? Tänk vad hon ställde upp för mig och kämpade trots att hon hade sina förutsättningar emot sig. Om det inte var kärlek så vet jag inte vad. Roxelina och jag växte upp tillsammans och blev ett oslagbart team. Vi blev kallade "Ekipaget som trotsade alla fördomar" och visade alla att allt går bara man har viljan. Numera är detta en inspirationaskälla för mig själv. För hur skön var inte känslan att lyckas när ingen trodde att man skulle göra det? 

Vi upplevde allt tillsammans. Hon lärde mig och sedan lärde jag henne. Att göra byten och piruetter på ridbanan var det absolut roligaste. I princip varje gång jag satt i sadeln hade jag ett leede på läpparna. Vi tävlade Fjord-SM 6gånger och blev som bäst 4:a två gånger och juniormästare två gånger. Vi tävlade Nordiska Mästerkskapen för Fjorhäst 2011 där vi slutade på en fjortonde plats. Vi tog vinster ch placeringar upp till regional dressyr. Vår sista tävling tillsammans var det absolut bästa tävling vi gjort och jag grät av lycka.