If you don´t practice you don´t deserve to win

Hur har du gjort för att ha kommit dit du är idag, vad är knepen?
 


 
Jag tror att vägen till att lyckas är att träna hårt ("If you don´t practice you don´t deserve to win"- Andre Agassi) och älska det man gör. Ni kanske även har hört att ridsporten är en "materialsport" vilket låter hemsk men det är sant. För att nå de högsta klasserna måste man ha en häst med rätt kapacitet. Jag tror inte på det där med att "köpa sig framgång" men man köpa en häst med kapaciteten och självklart bättre förutsättningar (kunna träna för bra tränare, bra stall/anläggning, bra utrustning, kunna åka på tävlingar osv). Men sedan är det allt upp till ryttaren. Hon/han måste vara duktig och ambitiös för att det ska gå hela vägen. Ryttaren måste vara beredd på att lägga ner sin liv, själ och hjärta till sporten för att nå framgång. 
 
Om man köper en unghäst bygger man upp ett förtroende från början och utvecklas tillsammans. Köper man en häst som redan är färdig utbildad så kan det ta ett tag att bygga förtroende och tillit till varandra. Men jag tror fortfarande att ryttaren och hästen kan bygga ett starkt band oavsett vilken "väg" man väljer. Självklart finns det en stolthet att lyckas med en häst man utbildat själv (detta vill jag göra själv i framtiden när jag känner att jag lärt mig tillräckligt för att kunna lära en unghäst). Men jag tror inte att man blir mindre lycklig att lyckas med en häst som redan var utbildad när man fick den. För att rida in sig på en utbildad häst och forma den efter sig är en prestation för sig. 
 
Roxelina gav mig de bästa grundkunskaperna jag kunde fått, vilket jag tror var en otroligt viktig del. Hon lärde mig också att jag inte ska bry mig om andras elaka åsikter/fördomar. Tillsammans gjorde vi det alla trodde var omöjligt, vi krossade fördomarna genom att vara det första fjordhäst ekipaget som tävlat nationellt i dressyr. Roxi kunde man inte jämföra med de långbenta ponnyerna, men vi kom långt på bara viljan (detta är jag enormt tacksam för). Kämpar du för dina drömmar & aldrig ger upp - då kan du lyckas. Brave Heart hade kapaciteten som gjorde att jag fick möjligheten att ta mig till mästerskap och slåss om topp placeringarna. På vägen har vi vunnit varandras hjärtan och tillit. 
 
Min familj är väldigt stöttande, de vill att jag ska sträva efter mina drömmar. Min pappa peppar mig alltid att jag ska göra det jag älskar. Mamma och pappa har lagt ner pengar i min satsning eftersom de vet att det är detta jag vill hålla på med. Jag har lagt ner mycket pengar själv också. Vi har inga unika situationer utan vi är en "normal" familj. Pappa har också dedikerat sin all sin fritid till det här, han tycker det är skit roligt.
 
Jag har kommit en bit på vägen, jag har uppfyllt en del av mina mål. Men jag drömmer fortfarande om att tävla i frack, tävla i stora mästerskap och internationellt. Det hoppas jag att jag och Sparkling kan nå tillsammans. 
 
Så vad har jag gjort för att komma dit jag är idag? Jag har kämpat, jag har tränat, jag har aldrig givit upp, jag har haft grymma hästar, bra tränare och en stöttande familj. Jag ger mina hästar bra foder, bra varierad träning och de blir omkötta som små bebisar. Hästar och ridsport är mitt liv och det absolut roligaste jag vet. Finn din glöd, styrka och motivation.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0