Gästblogg

Julia Forsbacka, snart 17 år, ambitiös och galen i hästar.
Är det en bra sammanfattning av mig?
Det är svårt att veta när man sitter vid en dator och skriver en gästblogg. Hur ska jag presentera mig själv? Hur ska jag vinkla ljuset för att visa mig?
 
Ja, just nu sitter jag i den situationen. Egentligen kallas jag för Juli och även om jag snart är 17 år känner jag mig inte som det – ibland äldre, ibland yngre. Om jag är ambitiös eller inte går väl att diskutera men har jag ett mål brukar jag nå det även om det till slut bara är min envisa vilja som driver mig. Det sista är dock helt och hållet sant; jag är galen i hästar och har varit sedan jag satt på ett av dessa vackra djur för första gången när jag var två år. Bakom vårt hus har vi en paddock och mamma berättar ofta om hur jag, tre år gammal, drog ut min lilla plaststol och kunde sitta stilla i timvis när folk tränade bakom stallet.

Jag på första fodervärdshästen Mister X 2006. Jag var då åtta år.
 
Så ja, hästgalen känns som rätt ord för mig. Ridskola började jag på när jag var sex år, jag hade min första foderhäst som åttaåring och min första häst fick jag av en gammal gubbe som inte kunde ta hand om hästen när jag var tio. Min första häst var ett 18-årigt fjordsto vid namn Thorana som inte hade blivit riden på flera år. Det kanske inte låter som drömhästen men denna snälla häst lärde mig otroligt mycket. Efter två år köpte jag och min mamma ytterligare en häst, det tvååriga fjordstoet Bea och plötsligt hade vi två hästar. I tre år fungerade allt bra och även om Bea var en liten djävul gick det bra. Vi var på träningar och red ut i skogen. Men under våren 2013 dog Thorana och vi stod med en ensam häst. I juli 2013 hittade vi vår nya häst; den övervuxna connemaran Airp Lane, eller Pelle som han kallas.
 
Nu, två år senare, sitter jag här vid min dator och skriver en presentation om mig själv och mina två hästar. Pelle och Bea, Bea och Pelle. Jag kanske inte är ryttaren med de bästa förutsättningarna, jag är inte rik och jag har inga föräldrar som är galna i att träna och tävla. Ändå finner jag tid varje vecka för att rida båda hästarna och jag försöker alltid att trycka in så mycket dressyrträning som möjligt.
Det var förra året jag blev dressyrfrälst. Jag vet inte riktigt hur men plötsligt en dag ville jag bara rida dressyr och det har fastnat. Just nu tränar både jag och mina hästar mot våra mål som för andra kanske är simpla; att starta i en dressyrtävling.
 
Min andra egna häst Bea, är född 2008 och är en utav de smartaste hästar jag träffat på. Hon gillar att arbeta och vi har utvecklats väldigt snabbt de senaste månaderna. Det kanske inte var varit den lättaste resan men jag vet att jag har lärt mig oerhört mycket.

 
 
Den senaste hästen, connemaran Pelle, är också han en mycket speciell häst. Flugskimmel, stor och med mycket nerv är även han en häst som gillar att jobba och springa. Under vårt första år tillsammans låg mycket fokus på att bygga upp hans felsatta muskler och nu ligger fokus på att få honom att lugna ner sig.

 
 
Så vem är jag?
Juli Forsbacka, typ 17 år, målmedveten och galen i hästar.
http://beaochjag.blogg.se/
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0