Victorias.blogg.se

Lång tid har gått sedan jag skrev senast, det kan mest bero på att Roxi lämnade mig för en vecka sen och det har tagit mig tid att smälta allt. När min kompis träffa mig beskrev hon mig som "känslomässigt rubbad" och "deprimerad". Det skulle vara konstigt om jag inte skulle vara det, det är jobbigt att sälja sin bästa vän. Tror att många av er kan relatera. 

 

Nu är jag redo att återgå till bloggen och börja skriva igen. Först borde jag nog berätta för er var Roxelina är just nu. Hon blev såld till Carro & Helle och deras två barn i Västerås. De kändes rätt från början och jag visste att de skulle älska Roxi och ta hand om henne lika väl som jag gjort. När dagen kom och hon skulle åka så grät jag floder tills jag blev för utmattad för att fortsätta. När vi var framme och lämnade henne så kändes allt super, fin box, bra hage och personer som älskar henne. Innan jag skulle åka fick jag en bra stund ensam med henne och det är jag enormt tacksam för. Det jag gjorde kanske var lite larvigt men jag tala om för henne att hon skulle få det bra, att jag aldrig skulle glömma henne och att jag inte övergav henne. För jag har lovat mig själv och henne att när hon är gammal nog ska hon bli pensionerad hemma hos mig. Hon har som sagt en speciell plats i mitt hjärta och jag kommer därför aldrig riktigt släppa taget. 

 

Jag önskar hela familjen Östman ett lycka till med Roxelina. Hon lärde mig allt och nu ska hon få lära två små flickor till. Jag skulle aldrig vara där jag är idag utan Roxi. Hoppas ni får många roliga och lyckliga år med världens finaste häst. ♥