Victorias.blogg.se

 

På tävling har många ryttare en förmåga att bli väldigt nervösa. Jag skulle säga att det är bra att vara nervös till en viss mängd men inte bra att vara spänd. Hästarna känner av när vi blir spända och blir då själva spända/nerviga men när de känner av att vi är lite nervösa tror jag att energin smittar av sig på hästen och då vet den att det snart är dags för start. 

Hästarna påverkas starkt av vårt kroppsspråk. Hur hade du tänkt dig att hästen skulle gå lika bra på tävling som på träning om inte du ger den samma signaler som på träning. Ni är ett ekipage, ni ska smarbeta och ska kommunicera i harmoni.

Vissa ryttare har problem med att sänka anspänningen och vissa med att höja anspänningen (hör dock inte till det vanliga).  Är den för låg så känner man sig nästan omotiverad och är den för hög så påverkas prestationen negativt. Det är från person till person hur hög anspänning du behöver för att prestera maximalt, själv måste jag vara väldigt lugn för att kunna tävla, tar min nervositet över så glömmer jag bort saker och stressar upp min häst. Dock måste jag vara lite nervös/taggad inför starten så att jag känner mig motiverad och redo.

 

Alla hästar tål vår nervositet olika bra, vissa hästar kanske är helt oberörda medans andra blir spända och  okoncentrerade. Roxi och Braven är bra exempel på hur två hästar kan reagera helt olika. Roxelina är helt opåverkad medans Brave Heart tappar helt sin koncentrationsförmåga.

 

När jag blir jätte nervös påverkar det mig negativt, jag blir lätt irriterad, får svårt att äta och kan inte koncentrera mig på min uppgift. Många får lätt negativa och oroliga tankar inför prestationen som att rida fel väg, göra bort sig osv. Andra kanske påverkas känslomässigt. 

 

 

Ett bra sätt att träna din nervositet är att framkalla situationer som gör dig nervös på träning. Ex. åk på programrining/Pay and Jump, be någon speciell iaktta när du rider, sätt upp mål inför träningar som liknar dina mål på tävlingar och iscensätta en träningstävling i stallet. Hitta ditt eget sätt att sätta press på sig själv under träning.

 

På tävling använder jag mig av musik för att slappna av, jag lyssnar på musik jag älskar och jag gör det i bilen på väg till tävling och när jag rider fram. Det gör att andra störande tankar inte kommer fram och jag kan koncentrera mig på vad jag ska göra. 

 

Jag brukar alltid bli lugn när jag sätter mig på min häst, det är då jag slappnar av och det mesta av min nervositet släpper. Innan jag går in på tävlingsbanan brukar jag också "röra" på mig lite, sätter mig rätt i sadeln, drar bak axlarna och tar några djupa andetag. Sedan klappar jag min häst på halsen och kör ett "pepptalk". 

 

Nervositeten kan sitta i den inställing du har. Det finns många faktorer som vi inte kan påverka: vilket väder det är, vilket startnummer du har fått, vilka ekipage som är med och hu rättvis bedömningen är m.m. I det stora hela är det oftast detta som gör oss nervösa. Men dessa faktorer kan du inte påverka, just därför måste du acceptera det och göra det bästa av situationen. Tänk så här: Kan du påverka en situation - gör det. Kan du inte påverka - gilla läget, gå vidare och gör ditt bästa. 

För mig hjälper det att komma till tävlingen förberedd och aldrig förvänta mig något. Jag ska inte tänka på vad som kan hända i framtiden och vad mitt resultat kan bli, jag måste leva i nuet med fokus på min uppgift. Innan tävlingen har jag alltid rutiner jag måste göra, jag måste göra i ordning häst och utrustning dagen innan och planera min framridning väl. Jag måste alltid ha god tid på mig.

 

Jag upplever att nervositeten inte går bort genom att jag tävlar mer utan den går bort när jag känner mig säker på hästens och mitt samarbete. När jag fick Braven kände jag omgivningens krav på att nå framgång, därför började jag ställa högre krav på mig själv och min häst. Allt slutade i kaos kan jag säga.. Det var när jag slutade bry mig om vad jag inte kan påverka som jag började nå framgång. Nu har jag nog visat de som inte trodde på oss i början att jag och Braven kunde lyckas helt utan deras välsignelse. De kanske till och med motiverade mig.