Vet inte riktigt hur jag ska förklara gårdagen för er. Jag kan börja med att säga att dagen inte började bra då jag och pappa hade helt glömt bort att tävlingen var på lördag, vi var helt inställda på att det var på söndag (haha hur kan man göra det liksom?). Min kompis påminde mig i god tid att det var lördag jag skulle tävla så vi åkte till stallet och gjorde iordning allt. Tack Julia!
Första klassen var LA:P1 och jag red fram i ca 50min. Underlaget på framridningen var ganska tungt så jag försökte ta det lite lugnt med Braven för att hans inte skulle bli trött. Han var hur som helst väldigt fin och innan ritten var jag tvungen att stå utanför ridhuset i drygt 5-7min pga att ryttaren innan mig redan hade börjat rida programmet. Så när jag fick komma in i ridhuset så var det bara att gå in på banan. Men när jag kom in så hade nått hänt.. som inte får hända. Vi gick in med benskydden på.. vilket innebär uteslutning. Jag förstår inte hur det kunde hända! Jag tänkte inte på det, pappa hade glömt bort dom och ingen annan sa någonting. Jag fick ju rida ändå när benskydden var borta. Jag blev ju hur besviken som helst på mig själv, jag och Braven gjorde en väldigt lyckad ritt och så skulle den inte gillas. Resultatet av ritten blev 73,02% och skulle ha kommit 2:a, så för mig gills den trots att resultatet inte kommer stå på listorna.
Nästa klass var jag så revansch sugen. Jag red fram bara en liten stund då han bara var framriden (utan benskydd den här gången). Jag märkte att han var trött när vi väl gick in på banan, men vi gjorde vårt allra bästa iaf. Det var en relativt bra ritt, dock inte lika bra som första. Reslutatet blev lite chockerande, då det var lite små missar överallt, 71,375% och vinst! Är så stolt över mig själv att jag lämnade först klassen bakom mig och klarade av allt under dagen mentalt. Braven gjorde nog sin bästa tävling någonsin, så är så stolt över honom också!
Jag är människa, vi gör alla misstag och vi lär oss av dem. Tur att det inte var en nationell tävling eller högre. Jag lär aldrig göra om detta misstag igen, och hoppas ni lär er av mitt.
