Victorias.blogg.se

Jag är en person som alltid uppfattas snäll, glad och positiv. Jag är oftast den personen och det är så jag vill uppfattas men det kommer stunder jag samlat på mig så jäkla mycket ilska under en lång tid att jag bara måste släpa ut den. Det har hänt två gånger i mitt liv, idag var den andra gången. 

 

Jag har själv stått ut med hat-mail, hat-kommentarer och mycket annat. Men jag är starkare idag än vad jag var för 2år sedan, innan min blogg blev "stor". Jag har butit ihop och stått ut med skit snack men mitt självförtroende är på topp.

 

Vart fan kommer min ilska ifrån då? Förstår inte hur jag kan bli så irreterad, arg och frustrerad.. Jag har extremt bra tålamod och står alltid ut med alla situationer/människor. Men om det är en situation som går utöver min familj, vänner och hästarna så blir jag så överbeskyddande. Det är som jag plötsligt byter personlighet.

 

När det händer är allt jag vill stå och skrika. Det enda som lugnar ner mig är hästarna.. och konstigt nog Mira. Nu får jag det säkert att låta fett allvarligt, vilket det ju inte är.

 

Så när jag blir så här måste det vara av en BRA anledning. För jag blir aldrig arg vanligtvis. Så jag ville bara ha det här sagt och förlåt alla som försökte kommunicera med mig idag efter kl 16. Haha!