Victorias.blogg.se

 

 

Idag tränade jag dressyr för Helena Persson (brukar hoppträna för henne) med Sparkling. Eftersom det är tävling i övermorgon så ville jag ha någon på marken som hjälper mig. Red igenom MsvC:2 programmet och det gick rätt bra, dock hade vi lite problem med galoppfattningen från skritt och övergången till trav från galopp. Därför tränade vi mycket på just det under resterande tiden av träningen. Fick många bra tips och lösningar från Helena som funkade utmärkt! I slutet var Sparkly ruskigt fin.

 

Braven fick vila idag då min mage vägrade sluta göra ont. Rida en häst och fixa allt i stallet till två hästar tog på de krafter jag hade för dagen. Självklart pussade och borstade jag honom, han fick även beta lite gott gräs. Imorgon ska Braven joggas/tömköras och Sparkling ska joggas. Sparkly ska även tvättas och hans utrustning ska putsas!

 

 

I helgen är det dags för tävling igen (Gripens Ryttarförening om ni vill följa oss via Equipe), den här gången med underbara Sparkling! Förra gången vi tävla så hade vi varit ett team i ungefär 4veckor och vi red på 71,9% i MsvC:1 och vann med över 6%. Nu är vi mer samspelta men detta är en bedömingssport så man vet ju aldrig vad resultatet blir, speciellt när det bara är en domare. Men jag hoppas på domare som dömmer rättvist men som vågar ge ut höga poäng, för då blir det mycket roligare för oss ryttare! Jag hoppas även att jag och Sparkling kan lyckas rida igenom programmen utan större problem.

 

Vi kommer starta fredag, lördag och söndag. En klass varje dag = 3chanser till att kvala MsvB. Detta är ett meeting men vi bor rätt nära så vi kommer åka fram och tillbaka. Oftast när det är meeting på ... så brukar vi stanna och bo i Strängnäs. Men den här gången är min mamma och syster är i Grekland så jag och pappa måste stanna hemma och ta hand om katterna. Jag kan rida Braven varje dag och Sparkling får sova hemma, så det är bara positivt!

 

 

 

 

Bild 2: "Mamma gåååå inte!"

Hoppträning stod på schemat idag med båda hästarna! Jag som blivit extrem dressyrtant det senaste året har verkligen blivit en kyckling när det gäller höjder, när jag var mindre ville jag bara hoppa högt högt högt. Nu känns 90cm jäkligt högt haha. 

 

Först ut var Sparkling och han var jätte duktig! Förra gången var han bebis men idag var modig och mogen. Han och jag har lite svårt att tajma hindrena ibland men det blir bättre och bättre. Ganska ofta hoppar han mycket större språng än vad han behöver precis som Braven. 

 

Direkt efter var det Bravens tur. Han var lite feg idag eftersom hindrena hade vattenmatta och andra läskiga saker. Först var han inte framme för skänkeln men det blev bättre längre in i passet. De sista sprången hoppade han skit bra! 

 

I morgon väntar skritt pass/promenad och mys med båda killarna. Sen ska jag åka till gröna lund med några kompisar. Det är helt klart en av mina favoritställen, då blir jag som barn på nytt!

 

 

 

Idag för exakt ett år sedan red jag och Roxelina vårt sista Fjord-SM någonsin. Känns konstigt att inte vara med i år eftersom jag deltagit de senaste sex åren. Vårt första SM tillsammans var år 2009, vilket känns som hundra år sedan men jag minns det som igår. Denna tävling har alltid legat mig varmt om hjärtat och jag brukade kalla det årets roligaste tävling. Känslan, människorna och fjordingarna. Är avundsjuk på er som är där och tävlar just nu!

 

Jag är otroligt tacksam att jag valde fjording av alla raser. Roxelina köpte jag av ett skäl: få en bästa vän för livet. Aldrig hade jag tänkt mig att jag skulle rida Fjord-SM, Fjord-NM eller vara en av de första fjordhäst ekipagen (kanske till och med det första?) att tävla på nationell nivå i dressyr - vilket vi kvalade till med stor marginal och debuterade 2013. Men det var precis det som hände. Med en dos av viljestyrka och jävlar enama så klarade vi allt. Det var inte alltid lätt men det var alltid värt det. Vi var ett oslagbart team och tillsammans kallades vi "Ekipaget som trotsade alla fördomar". 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Redan på morgonen kände jag att mina nerver spökade. Min tränare Helena Reje kom för att hjälpa mig på framridningen vilket gjorde mig lite lugnare. På framridningen var han lite stel och gick inte fram för skänkeln. Jag vågade inte gå på honom för att jag var rädd att han skulle bli grinig sedan inne på banan.

 

I collectingring var han bättre men inne på banan så "dog" han. Han var verkligen inte framme för skänkeln och var bara "klämmig". Detta medförde att vi fick missar i skrittpiruetterna, ryggningen, halterna, skolorna m.m. 

 

Jag var så enormt besviken på mig själv för jag vet att jag kan få honom att gå bättre än så. Jag red på säkerhet (fegridning) och det ska jag inte göra! På SM är det allt eller inget. Jag hade glömt bort känslan för hur jag ska ha honom inne på banan för att lyckas. FAN. Resultatet blev 62,929%. 

 

Jag var så ledsen och enormt besviken. Efteråt åkte jag till hotellrummet i några timmar för att ta mig samman. Ska jag vara ärlig så grät jag ett tag - för jag vet att jag och Braven är en av de bästa i startfältet men det var JAG som förstörde vår chans och vår dröm att gå till A-final. Har aldrig aldrig aldrig varit så missnöjd med mig själv. 

 

 

 

 

När jag vaknade denna morgon hade jag blandade känslor inför starten. Hur skulle jag lägga upp dagens ridning för att få Braven så fin som möjligt? Jag hade iaf bestämt mig för att inte feg rida.

 

På framridningen kom Jeanna Högberg och hjälpte oss. Hon är expert på att få Braven att gå fram för skänkeln och att få mig att rida aktivt. Direkt när jag satt mig upp kändes Braven jätte fin! Hade en grym känsla.

I collecting ring och på banan var han lika fin! Hade önskat att jag stämt av lite mer så att han inte såg springig ut. Men det är svårt när man är helt fokuserad på att han inte ska dö haha. Massor av klappar fick han på vägen ut från tävlingsbanan. Resultatet blev 65,366% och jag var jätte nöjd! Vi kom sammanlagt 10:a precis utanför placering (dock var det jätte lite marginal ända till en sjunde placering).

Besvikelsen kom som en flod över mig när jag senare insåg att det var HELT kört för vår del att komma till A-final. Vi var 0,4% ifrån! Hade jag inte feg ridit första dagen så hade vi varit där. 

 

 

 

Det var bara att ladda om från besvikelsen från de första dagarna och ge allt. Nu hade vi ingenting att förlora. Det blev en ganska kort och intensiv framridning! Först blev han lite grinig = bytte galopp och hoppa upp med rumpan men sedan var han sååååå fin! Jag fick honom så framme att jag sedan bara kunde sitta där och njuta.

 

I collecting ring var han magisk. Inne på banan gjorde vi några små missar i halterna och jag önskade som dagen innan att jag stämt av lite mer. Men han var nog piggast av alla hästarna som tävla för jäklar vad energisk han var! 

 

Resultatet blev 66,423% och VINST i B-finalen. Detta var verkligen ett plåster på såren från de andra dagarna. Jag är självklart lite upprörd fortfarande av att vi inte kom i A-final där jag känner att vi hör hemma numera. Men jag är bara människa och Braven är ingen maskin. Vi gör misslyckas ibland och det är okej. Jag är stolt att vi "ryckte upp oss" och kom tillbaka starkt. Att komma in på en pampig prisutdelning och få vinnartäcke, rosett, bukett och medalj känns rätt bra också. Detta var vår första placering och vinst på Elitnivå.

 

 

 

 

 

 

 

SM är invigt och Braven är riden samt nattad. Han beter sig som om han aldrig gjort något annat än varit på meeting och tävlat på Elit nivå. Han är avslappnad men ändå energifull utan att vara spänd eller springig, precis som jag vill ha honom. När vi red på tävlingsbanan var han jätte mjuk och följsam! Imorgon satsar vi och sätter ännu mer tryck i honom, då får det bära eller brista.

 

Nu ska jag gå igenom programmet i hvudet och sedan sova! Håll tummarna för oss kl 12.17 imorgon. Godnatt!

 

Just nu sitter jag, pappa och mamma i bilen med Braven i transporten. Destination → Gävle. Det gjorde ont i hjärtat att lämna Sparkling i förmiddags, trots att vi bara ska vara borta i 4dagar. Jag är en person med stort kontrollbehov och nu när jag inte är där hos honom så får jag ångest att något ska hända. Jag har även mina vardagliga rutiner som jag nu inte kan göra och då får jag lite panik. Men att inte få pussa på hans gulliga mule är värst. 

 

Vis k l 18 idag är det invigning, sedan ska jag och Braven rida på tävlingsbanorna. Jag börjar även bli nervös inför morgondagens start. Stora tävlingar brukar alltid leda till mer nerv för både mig och Braven. Dock har min lilla kille vuxit upp ordentligt på senaste tiden, han är modig och alltid lugn *peppar peppar*. Han älskar det här med tävlingar - han springer på transporten och gör glädjeskutt redan när man gör i ordning honom. När jag sätter mig upp på hans rygg så är han till 100% fokuserad och bara vill vill och vill. 

 

 

 

Svenska Mästerskapen 2015 närmar sig med stormsteg! På onsdag vid lunch åker vi upp till Gävle med Braven och på kvällen är det invigning samt ridning på tävlingsbanorna. På torsdag startar vi kval 1 preliminärt kl. 12.17 och på fredag kval 2 preliminärt kl. 15.12. Jag är så otroligt tacksam att jag får starta i år igen med Braven, för förra året trodde jag att det var vårt sista mästerskap tillsammans. Vi ska göra vårt bästa och ha riktigt roligt! Mitt och Bravens kvalsnitt är 70,08% och vi ligger topp 5 på kvallistorna. Detta SM kan verkligen gå hur som helst, men jag hoppas han håller sig mer på marken än i luften under ritterna och att jag håller nervositeten under kontroll samt kommer ihåg att andas.

 

Idag fick Braven en liten makeover med klippning av hovskägget, manen och svansen (luggen rör jag inte för jag älskar den lång och lite ruffsig!). Han blev även joggad med fokus på lösgörandd och han kändes väldigt fin. Sparkling red jag på utebanan och han var helt underbar! Imorgon ska Sparkly vaccineras och Braven ska tränas för Helena på kvällen. Allt inför SM ska packas - både Bravens och mina saker. Braven kommer tvättas på onsdag morgon innan vi åker. Stallpersonalen och min kompis Ellinor kommer ta hand om Sparkling när jag är borta.

 

 

Om något skulle sagt till mig för ett år sedan att jag idag skulle äga en häst som Sparkling hade sagt att den personen var orealistisk. Sparkling är den hästen jag inte ens vågat drömma om tidigare. 

 

Han är älskad av alla som träffar honom. Han är verkligen genomsnäll, alltid positiv och glad. Hans blick lyser av snällhet och nyfikenhet. Jag kunde inte fått en bättre häst än Sparkling.

 

 

Idag fyller min syster Rebecca 21år! Vi har firat henne med att käka middag på en fin restaurang mitt inne i Stockholm. Den heter Shanti "A touch of Bengal" och den är prisbelönad som Europas bästa Bengaliska restaurang. Det är lätt en av de godaste matställena jag vet! Har varit där några gånger förut med min kompis Mira. Nu på kvällen har vi ätit en mojito cheesecake som jag gjort (med lite hjälp av resten av familjen) och Becca har fått lite presenter.

 

Tidigare idag var jag med på hoppträningen i stallet med Braven. Han var duktig som vanligt men var i början lite av en "diva" som tränaren Helena Persson sa. Bana på 110cm hoppade vi hur lätt som helst trots att jag var livrädd. Efter träningen red jag Sparkling på utebanan och han var riktigt "klämmig" och gick inte fram för skänkeln. Det var mycket kommunikationsmissar och vi hade till och med problem med övergångarna trav-galopp-trav-galopp. När vi fått till några sådana övergångar så slutade jag för dagen. Jag hoppas på en bättre dag imorgon! 

 

Hej och godmorgon! Det är alltid roligt att logga in på min blogg och se att ni fortfarande är kvar trots min dåliga uppdatering. Tack! Jag gillar att dela med mig av mitt liv med er men ibland har jag inte tid att skriva eller så är jag bara för trött.

 

Vad har hänt de senaste dagarna då? I lördags hopptränade jag med Sparkling! Det var så sjukt roligt, massa bocksprång och jag var nära på att ramla av haha. Det är lite annorlunda när Sparkly busar jämfört med när Braven busar, för Sparklings bockningar är mycket större och Braven är som en gummiboll (jätte lätt att sitta kvar). Men Sparkling var verkligen hur duktig som helst! Så eftersom både Helena Reje och Jeanna Högberg är nere i Falsterbo och tävlar så kommer jag hoppträna denna vecka också med båda hästarna. 

 

Jag var ute med min syster och våra kompisar i lördags kväll. Vi gick först hem till min kompis Mira som bor vid St Eriksplan, sedan till baren Retro (är du över 18år - beställ drinken "Hot passion" - du kommer inte ångra dig!) och därefter till klubben "Sommargården" som är en av de populäraste klubbarna under sommaren då en stor del är utomhus.

 

Båda hästarna skoddes i fredags. Annars har jag njutit av det vackra vädret, svalkat av mig i poolen/sjön & solat. Idag är det inte det finaste vädret.. spö regn. Ska åka till hästarna i eftermiddag och rida ridhuset. Ikväll åker jag in till stan och äter middag samt kollar på bio med mina kompisar Sofia och Jessika. Imorgon fyller min syster Rebecca 21år och då ska vi äta på en Indisk restaurang i stan på kvällen. 

  

Allt började sommaren 2007, då jag provred en vacker fjording och blev förälskad. På den tiden förstod jag inte vad fördomar var och det är jag tacksam över. Jag brydde mig inte att folk sa att man inte skulle ha en fjording för de var tungridna och begränsade. Jag älskade Roxi från ögonblicket jag såg henne och ingen kunde stoppa mig från att få vad jag ville. Min underbara pappa köpte henne till mig den 7augusti 2007, som en tidig födelsedags present.

 

Jag upptäckte snart att det var en enormt envis häst jag köpt och fick lite problem med hanteringen då jag var väldigt grön när det gällde hästar och pappa var ovan vid hästar, men han hjälpte mig och andra i stallet. Jag var ett hopp-freak när jag var mindre och det enda jag ville göra var att hoppa. Roxi tyckte att små höjder var okej men när det blev högre började hon stanna, jag flög av på många tävlingar. Vi tävlade några dressyrtävlingar också men det gick så fruktansvärt dåligt att jag grät efter varje tävling. När insåg att Roxi inte kunde göra det jag ville så ville jag ha en ny häst. Vi letade och hittade några men de gick inte igenom besiktningen, men jag hade aldrig hjärta att sälja Roxi. Jag gav efter min hopp-dröm och började tävla dressyr igen. Sommaren 2009 tävlade jag och Stina vårt första Fjord-SM i dressyr, det gick rätt bra och vi slutade på 11plats om jag minns rätt. Därefter gick det bara uppåt. Vi blev placerade på nästan varje tävling och vann en hel del, både dressyr & hoppning. Minns än idag att vi vann en LB:1 2010 på Haningebygden på 71%. Samma år red vi LA:1 för första gången på över 65% och blev två (Stockholms fältrittklubb). Fjord-SM 2010 blev vi tvåa och femma i förklasserna och slutade som 8:a och näst bästa junior. 2011 var en höjdpunkt för mig och Roxi, vi tog många placeringar det året och blev 4:a på Fjord-SM och bästa junior.  Vi deltog även i Nordiska Mästerskapen för Fjordhäst i Oslo. Där slutade vi på en fjortonde plats och 2:a i stilhoppningen.

 

2012 koncentrerade jag mig mest på att kvala Braven till SM så Roxi kom lite i andra hand, men under året kom hon och jag 9:a (tror jag) och blev näst bästa junior. Vi lyckades kvala till Nationellt med god marginal, vi red en LA:P1 på över 65%. År 2013 blev Roxi en av de första fjordingarna att rida på Nationell nivå i dressyr. Kommer ihåg hur domaren stack ut huvudet och tog foto på oss. Fjord-SM det året kom vi 8:a och blev bästa junior!

 

2014 startade jag och Roxi bara tre tävlingar, därav en nationell. Vi bara njöt av varandras sällskap på hemmaplan och hade otroligt roligt. Fjord-SM 2014 var vår sista tävling tillsammans och det gick bättre än vad jag någonsin kunnat föreställa mig.  Vi kom 4:a i en öppen klass, 4:a i SM klassen och blev BÄSTA JUNIOR. Vi kom totalt 4:a i lilla cupen också. Vi slog vårt personbästa i LA:1 med 3%, vi fick 68,158%. 7rosetter kom hem. 

 

Under vår tid tillsammans blev vi ett team, som kunde varandra utan och innan. Jag tyckte det var roligt att rida Roxi varje dag och älskade varje gång jag satt på hennes rygg. Min flicka är världens snällaste häst och hennes personlighet är underbar. Älskar hur hon alltid tigger hur mycket man än säger åt henne att sluta, älskar hur hon alltid vill slicka på mig så fort jag rör hennes mule och jag älskar att hon alltid gnäggar när jag kommer. Tillsammans har vi trotsat alla fördomar mot fjordingar och bevisat motsattsen till alla som inte trodde på oss. Vi var troligen det första fjordhäst ekipaget att tävla på nationell nivå i dressyr. Hoppas ni läste artikeln om oss just det i Häst&Ryttare hösten 2013.

 

Tack för att du gjorde de här åren till de bästa i mitt liv. Du är mitt allt och kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta som ingen kan ersätta. Tack för allt du lärt mig, tack för att du alltid funnits där för mig, tack för att du varit min allra bästa vän. Tillsammans har vi krossat alla fördomar. Jag älskar dig Roxelina. Det har varit en ära att äga dig. Jag kommer aldrig glömma dig. 

 

Hon såldes 3augusti 2014 till en ny underbar familj ♥

Sparkling blev min den 10maj 2015. Han är en valack (var hingst tom 2013) född 2005 och är av rasen hannoveraner. Jag köpte honom från familjen Svensson nere i Blekinge. Han blev importerad från Tyskland som 2,5åring av gamla ägarna. Han blev bästa hopphingst på ett 3-års test och har som unghäst tävlat i Falsterbo och Unghästchampionat där han tog sig till finalerna. Han har tävlat upp till FEI Intermédiaire A. Sparkling är bara 163cm i mankhöjd, så han är en liten och kompakt häst. Den lilla hästen med de stora rörelserna. Pappa brukar kalla honom "mini Totilas". 

 

 

Denna häst blev förälskad i långt innan jag träffa honom, genom gamla ägarens bdb och blogg. Brave Heart blev min den 4december 2010. "Braven" (uttalas Brejven) är en valack född 2003 och är av rasen Welsh (av cobtyp)/Morgan. Han är en underbar individ med stor personlighet. Han har världens största hjärta men är lite av en diva. Jag älskar allt med denna ponny: hans pipande när man sitter upp barbacka, hur försiktig han är när han äter något från min hand, att han älskar att visa upp sig och blir alldeles till sig, hans attityd när han inte får som han vill och hans runda glädjesprång som alltid ger mig lyckorus. 

 

Denna sagolika häst och jag har varit ett team under många år nu. År 2012 debuterade vi regionalt och ett halvår senare tävlade vi SM. Våra meriter: SM 2012, SM 2013, SM 2014, SM 2015 (vinst i B-finalen), Elitallsvenskan 2014, Lag-SM 2014, DM brons 2014, DM GULD 2015, Elitallsvenskan 2015 och Lag-SM GULD 2015. Vi har tävlat upp till Elit nivå i dressyr med flertal vinster. Vårt personbästa är i FEI Mästerskap på 71,626% och LA:P1 på 75,53%. Förutom hans framgångar i dressyr så är han en mycket duktig hopp ponny. En riktig multitalang!

 

 

Mitt namn är Victoria Alina Avellan Ryd och är född 26augusti 1996. Jag bor på en ö söder om Stockholm som heter Ekerö. Där bor jag med min mamma, pappa och stora syster. Under 2015 tog jag studenten från Bromma Gymnasium där jag gick naturlinjen. 

 

Mitt liv kretsar kring hästar och har gjort det de senaste tio åren. Jag hade inte ridsporten i blodet utan blev övertalad av en kompis att börja rida och efter mitt första ridpass så var jag fast. Min ridkarriär började på ridskola och den 23december 2006 fick jag min första häst, Pompeji. Min andra häst Roxelina fick jag 7augusti 2007. 

 

Jag har tävlat upp till Elit nivå i dressyr med min ponny Brave Heart med vinster. Mina meriter är: SM 2012, SM 2013, SM 2014, SM 2015 (vinst i B-finalen), DM brons 2014, Elitallsvenskan 2014, Lag-SM 2014, Elitallsvenskan 2015 och Lag-SM GULD 2015. Med min förra häst Roxelina deltog vi i 6st Svenska Mästerskap för fjordhäst och ett Nordiskt Mästerskap. På SM kom vi som bäst 4:a 2011 - GULD som junior, 8:a 2013 - GULD som junior och 4:a 2015 - GULD som junior.

2016 tävlade jag SM för unga ryttare på Strömsholm med min häst Sparkling. Jag har även en unghäst vid namn Spitfire och ett föl som heter Sébastian.

 

2014 startade jag och min pappa ett aktie bolag vid namn VicMik AB. Vi specificierar oss på medicinsk konsulting (Mikael) och föräling av hästar(Victoria). Idag jobbar heltid i mitt företag och har flertal konsulttjänster. 

 

Utöver hästar så gillar jag också att åka skidor, ta en sväng på skotern på vintern, umgås med vänner, blogga och träna. Eftersom jag spenderar större delen av dagarna i stallet så hinner jag inte med mycket annat.